jahapp nu har ja för första gången vare på förlossningen :) väldigt trevliga människor som jobbar där må ja säga... Hade en del sammandragningar i går lr ja ganska många faktiskt å sen en del hugg i livmodertappen + mensvärk.. Velade länge å väl innan jag med lite peptalk från Sandra ringde in för att prata med dem. Grejen e den att BM sagt att ja SKA ringa dit om ja känner att detta blir ett problem (sammandragningarna å huggen) å i går kom de heeela tiden. Men samtidigt kändes det onödigt och lite pinsamt på ngt sätt. Vill inte störa dem, känns som om att dit ringer man bara om man har superont å ungen typ e halvägs ute redan annars har de såå mkt att göra och man ska inte störa med små bagatellproblem. Vill heller inte framstå som en galen förstagångsföderska som nojar för minsta lilla å ringer för allt å inget å stör på så sätt, så ja tro de e därför ja dragit mig att ringa till dem å rådfråga. Men i går pratade ja en stund med Sandra om detta å hon försökte knäcka mitt resonemang å Matte lika så.. Så när kvällen kom å ja fått 3 starka sammandragningar på mindre än en timme + några hugg tog jag modet till mig för att ringa...
Hon jag pratade med var hur gullig å trevlig som helst och hon tyckte de va bäst att komma in å kolla upp det å göra några undersökningar..... Efter jag pratat med BM kändes det lite bättre iaf men jag var otroligt nervös så innan vi for ringde jag Sandra för lite moraliskt stöd å ytterligare peptalk och som tur var lugnade jag ner mig lite *Tack stumpan* sen bar det av....
Vi kom dit och blev väldigt väl mottagna, blev visade in på ett litet rum där en kvinna mätte blodtryck å puls å de såg normalt ut sen fick jag lämna urinprov för att utesluta UVI och andra bakterier som kanske kunde vara orsaken till alla sammandragningar. Efter det kom en BM in och bad mig lägga mig ner på en brits (otroligt oskön sak) och sedan kopplade hon en maskin till min mage + finger som mätte allehanda saker; barnets hjärtljud, min puls, hur mkt och kraftigt barnet rörde sig samt mäta sammandragningar å sen fick ja ligga där i typ 30 min å naturligtvis så hade ja typ ingen sammandragning under den tiden, bara nån enstaka liten *typiskt* Det enda ja fick under den tiden va fruktansvärda foglossningar pga den hårda britsen så när jag väl skulle sätta mig upp hade ryggen låst sig så BM fick ta tag i ena handen å Matte i den andra å försiktigt försöka dra mig upp å tillslut efter mkt om och men kom jag upp..
Sen var det bara att invänta jourhavande läkare för en gynundersökning av livmodertappen för att se om det blivit ngn skillnad från förra gången jag var hos BM. Behövde inte vänta länge som tur va utan efter typ 10 min kom det in en väldigt trevlig ung karl som först visade på skärmen vad den registrerat å allt där såg bara bra ut; skolboksexempel till bebis som mår bra :) *skönt* Sen var det dax för gyn.underökning å den gick också bra trots att det kanske inte är det trevligaste man gör... Läget på tappen hade ändrats lite å den var lite öppen längst ut men längre in var den stängd förtfarande om tur var = inga stora förändringar men den hade ändå påverkats lite pga sammandragningarna sedan förra undersökningen. Han frågade om jag var sjukskriven å tyckte att jag skulle fortsätta att ta det lungt för att försöka undvika så många sammandragningar som möjligt för att inte tappen skulle påverkas ytterligare. Sen skulle jag höra av mig om jag misstänkte vattenavgång, fick en blödning lr om sammandragningarna drog sig bakåt ryggen och gav ett tryck nedåt.
Japp så så såg min kväll på förlossningen ut :) å i dag ska ja dit igen hehe inte i samma syfte då men jag ska dit. Har nämligen sista träffen med föräldragruppen i dag och den inkluderar ett studiebesök på förlossningen :P
ne nu ska ja försöka vila lite, klev upp tidigt i morse (kl 7) ha sove av å till hela natten å sprunge på toa precis som natten innan å i morse hade ja kunnat kasta sönder Mattes väckarklocka som ringde otaliga gånger innan han till slut klev upp å stängde av den. Höll precis på att somna om när jag hörde Kenta "råma" högt å kraftfullt. Trodde han stod utanför dörren först men det visade sig att han satt utanför vårt sovrumsfönster som var öppet å helt plötsligt hörde jag en jäkla smäll å ja flyger upp ur sängen, på golvet står en något förvirrad Kenta som hoppat in genom fönstret å träffat fönsterlampan påväg in... *grr*